Det råder ingen brist på information om vad man ska äta (och inte äta), men det finns också en hel del desinformation att passa sig för. Vår uppgift är att sålla åt dig och avfärda vissa påståenden som rena näringsmyter.
Mat är så elementärt att vi gärna tror att vi har koll på hur vi påverkas av den. Dessvärre inte. Faktum är att två slumpmässigt utvalda personer antagligen har vitt skilda uppfattningar om vad "nyttig" mat egentligen är. Risken är att de har fel båda två, åtminstone delvis.
Det kanske inte borde höja några ögonbryn. Näringslära är ett komplext område och den komplexiteten utnyttjas ofta i syfte att övertyga oss om saker som egentligen inte stämmer. Det kan därför vara bra att djupdyka i ämnet mellan varven och skilja fakta från fiktion.
Låt oss presentera James Collier, nutritionist, tidigare klinisk dietist i sjukvården och nu näringschef hos oss. Han är med andra ord en person som har studerat näringslära på djupet och vet i stort sett allt som finns att veta. Vi bad honom gå igenom några näringsmyter och förklara varför de bör avfärdas som just sådana.
Den här myten baseras på missuppfattningen att alla kolhydrater är stöpta i samma form. Ja, att utesluta sockerarter och livsmedel med hög halt av raffinerade kolhydrater (läsk, godis, kakor, osv) kan hjälpa dig att bli av med oönskat kroppsfett, men det är inte hela bilden. Fiberrika, stärkelsehaltiga livsmedel som quinoa och råris är av stor betydelse för en hälsosam kost. Regelbunden konsumtion av dessa livsmedel bidrar till ökad mättnadskänsla och motverkar i förlängningen överätande. De ger också en långsam energifrisättning. Även om det är viktigt att justera kolhydratintaget om du vill gå ner i vikt bör du inte utesluta dem helt och hållet.
Faktum är att det kan vara precis tvärtom. Viktuppgång handlar i grund och botten om matematik: om du äter fler kalorier än du gör av med går du upp i vikt. Det spelar ingen roll om dessa kalorier kommer från en och samma måltid eller sju – det är totalen som spelar roll. Det som ofta händer när vi hoppar över måltider är att vi bara äter senare, dels för att vi är så hungriga och dels för att vi anser att vi har "förtjänat" det.
Om du inte äter ställer kroppen om till fasta och som ett sätt att hushålla med energin kan ämnesomsättningen saktas ner. En långsam ämnesomsättning innebär minskad förbränning, vilket i sin tur riskerar att energin i stället lagras som fett. Om du försöker gå ner i vikt bör du få i dig tre till fyra (beroende på aktivetsnivå) små, regelbundna måltider om dagen. Det är också viktigt att dessa måltider innehåller tillräckligt med protein och fibrer.
Sedan 1970-talet har vi blivit itutade att fett är "dåligt". Både regeringar och företag inom bantningsindustrin har gjort sitt yttersta för att övertala oss att äta mindre fett, något som de flesta tagit till sig eftersom budskapet varit att fettet vi äter är detsamma som fettet under huden.
Fett är dock ett livsnödvändigt näringsämne och rätt sorts fett har en självklar plats i en näringsrik kosthållning. Det tillför också smak, vilket är anledningen till att livsmedel med låg fetthalt ofta innehåller mycket socker. Sockret tillsätts för att kompensera för smaklösheten, och som vi alla vet är detta något vi bör försöka äta mindre av.
Det finns inga magiska ingredienser som trollar fram viktnedgång, men det finns näringsämnen som gör det lättare att hålla sig till ett kaloriunderskott. Protein och fett är mer mättande än kolhydrater, detsamma gäller fiberrika livsmedel, och denna mättnadskänsla gör det lättare att stå emot småätande.
Småätande är ingen höjdare, men rätt mellanmål i rimlig mängd kan vara ett bra sätt att få i sig lite extra näring och hålla hungern borta. Tricket är att välja rätt mellanmål. Nötter, som innehåller mycket fett och protein, eller frukt, som ger mängder av fibrer, är alltid ett mer näringsrikt alternativ än något med mycket socker.
Bara för att du försöker gå ner i vikt måste du inte bannlysa vissa livsmedel. Den bästa kostplanen är den du kan hålla dig till. Om du slutar äta allt du gillar är risken stor att du ger upp tidigare, så genom att äta din favoritmat i rimlig mängd kan du faktiskt öka dina chanser att fullfölja dieten.
Hur mycket som är en rimlig mängd beror naturligtvis på vad det är för någonting. Kaloririka livsmedel bör till exempel ätas med måtta. Alternativt kan du unna dig det bästa av två världar med Huel Hot & Savoury eller Mac & Cheeze, en av våra favoriter, som inte bara får upp smaklökarna i brygga utan även täcker alla dina näringsbehov.
Vissa tycker att det är praktiskt att ha koll på vilka livsmedel som är kaloririka och vilka som ligger lite lägre, men du måste inte räkna kalorier. Energiförbrukningen varierar från dag till dag.
Mängden kalorier har dessutom ingen direkt koppling till livsmedlets näringsvärde. Livsmedel med samma kaloriinnehåll kan skilja sig avsevärt vad gäller näringsprofil och effekt på mättnadskänslan.
Fel. Det är visserligen klokt att undvika mat strax innan sänggåendet, men det har att göra med att matsmältningen får det tuffare om du går och lägger dig med magen full.
Ämnesomsättningen är ofta högre på morgonen än på kvällen, vilket beror på frisättningen av hormoner som är involverade i ämnesomsättningen, till exempel insulin. Matintaget bör därför spridas ut över dagen.
Ingen har blivit tjock av att äta frukt. Socker är bara dåligt om vi får i oss för mycket av det. Frukt innehåller naturligt socker i form av fruktos, vilket metaboliseras annorlunda än glukos.
Frukt innehåller också mycket fibrer, vilket bidrar till att bromsa matsmältningen, samt en uppsjö vitaminer, mineraler och fytonäringsämnen.
Om du tränar hårt kan du behöva äta mer för att tillgodose ett ökat energibehov (såvida du inte vill gå ner i vikt). Om du äter mer mat kommer du med största sannolikhet att få i dig mer protein.
Med tanke på att den västerländska kosten redan är proteinrik får du med största sannolikhet i dig tillräckligt. Om du däremot märker att du blir hungrig oftare för att du bränner de där extra kalorierna kan ett proteinrikt mellanmål som Huel Complete Protein hålla dig mätt längre.
Förr i tiden var det svårt för veganer att få i sig tillräckligt med protein via kosten och de var tvungna att komponera varje måltid med precision. Dagens veganer har det väsentligt lättare.
Det är lätt att få i sig tillräckligt med protein eftersom det finns mängder av växtbaserade produkter med högt proteininnehåll på butikshyllorna nu, allt från tofu, hummus, tempeh, sojabaserade desserter och veganska proteinpulver till, inte minst, Huel. En kombination av flera växtproteinkällor vid varje måltid säkerställer att du får i dig alla nödvändiga aminosyror.
Kanske, men det beror på hur du har ätit tidigare. Om du har haft tveksamma kostvanor och ätit i stort sett allt kommer övergången till en växtbaserad kost sannolikt göra dig mer medveten om dina matval.
En vegansk kost är inte nödvändigtvis synonym med viktminskning (chips är trots allt veganska).
Om dina njurar fungerar som de ska avgiftas kroppen varje dag. Slösa inte tid på att läsa dessa artiklar om så kallade "detoxdieter".
Såvida du inte har celiaki eller något annat tillstånd som innebär faktisk glutenintolerans är gluten inte "dåligt". Gluten är ett protein som finns naturligt i vete, råg och korn och de allra flesta av oss kan äta det utan problem. Läs mer om gluten här.
Det var inte alls länge sedan läkare trodde att kaffe var dåligt. Varför vet vi inte. Även om det må vara dumt att överkonsumera koffein innehåller kaffe mängder av fytonäringsämnen och antioxidanter och är en självskriven del i en näringsrik kost. Om du är känslig för koffein kan du behöva ligga lite lågt, men annars kan du med fördel dricka tre till fem koppar om dagen.
Salt består av natrium och klorid och dessa livsnödvändiga elektrolyter behövs för flera funktioner i kroppen, till exempel reglering av vätskebalansen. Överdriven saltkonsumtion har dock kopplats till högt blodtryck, hjärtsjukdomar och stroke. Salt bör därför konsumeras i måttliga mängder, men det bör inte uteslutas helt.
Kalcium är avgörande för skelettet, tandhälsan och musklernas kontraktionsförmåga. Det är av yttersta vikt när skelettet byggs upp och stärks, vilket främst gäller spädbarn samt personer i tonårsåldern och upp till 30. Kvinnor har särskilt stort behov av kalcium.
Otillräckliga mängder under dessa perioder kan senare i livet leda till osteoporos. Mejeriprodukter innehåller mycket kalcium, men om du inte äter sådana kan du få i dig tillräckligt med kalcium genom att inkludera några av följande i kosten: växtbaserad mjölk (till exempel soja, havre, mandel) berikad med kalcium, nötter, frön, mörkgröna grönsaker, baljväxter, fet fisk med ätbara ben och Huel.
To share with your friends, log in is required so that we can verify your identity and reward you for successful referrals.
Log in to your account If you don't have a store account, you can create on hereUse #huel in your Huel photos for the chance to feature on our Instagram
Never miss out on new products, exclusive offers, and more when you join the Huel mailing list.